Jag vill att mitt land lämnar EU.

När vi börjar se klimatförändringarnas stora effekter på världen måste EU alltid se till att ha sin egen struktur och säkerhet i åtanke. Vi går in i en fas där ökningar av allt från torka till hungersnöd kommer att leda till ett omätbart lidande, och vi måste nu inse att det är omöjligt att strukturellt ta emot de miljontals flyktingar som kommer att flyga, och redan nu, fly från desolationsområden. Samtidigt har vi ett ansvar för att hjälpa så många som möjligt med våra resurser och arbeta tillsammans med mindre utvecklade länder för att hjälpa dem att komma ikapp infrastrukturen och samhället. EU:s roll i världen bör vara en balanserande roll. Du kan inte hjälpa din granne om du inte kan hjälpa dig själv.

Försök att integrera vissa länder även om de har få eller inga territorier i Europa men har en gemensam historia och kultur (Kazakstan, Marocko osv.). Detta kan bara vara positivt för den kulturella mångfalden och för unionen mellan länder. Europeiska unionen har sitt ursprung men bör inte vara ett ändamål.

För alla erbjuder
EU aktiviteter för unga européer, t.ex. Europeiska solidaritetskåren, Europeiska ungdoms-, kultur- och idrottsevenemang och andra evenemang, men när du bor utanför EU är det inte möjligt att få tillgång till dem även om du är fullvärdig EU-medborgare och du inte kan få tillgång till dem enbart och endast av skäl som rör bosättning. Detta förefaller mig inte rättvist, och EU bör anamma de nya tenologier och säkra platser för alla ungdomar som vi vill delta i och även göra tillgängliga för personliga platser i Europa eftersom vi alla har samma rättigheter i EU.
Ett utmärkt sätt att garantera unga européers rättigheter är lika för alla medborgare. Det vore enligt min mening rättvist för EU-institutionerna att erbjuda möjligheter för unga medborgare som, som jag inte bor inom EU, kan delta i olika aktiviteter där vi kan uttrycka våra åsikter om Europeiska unionens framtid.
Tack för att Er uppmärksamhet.

EU kämpar allt oftare med den kinesiska regeringen varje dag, utan att beakta deras kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Vad har hänt för att upprätthålla de europeiska värderingarna? Fred, jämlikhet, mänskliga rättigheter? Inget? Det är förstås så att byråkraternas fickor går djupare än deras värdighet, gör de? EU har blivit en globaliserad, förtryckande och korrupt maskin. Den förlorade sitt syfte för länge sedan, tillbaka när kalla kriget inträffade och den östra fronten inte längre behövdes.

Om jag tittar på dagens globala nyheter ser jag allt mer behovet av ett enat Europa. EU bör ha en gemensam utrikespolitik och skulle gynnas om EU lyckas stå emot hot som Kina och Ryssland. Kinas inblandning i EU:s politik visar att vi blev beroende av Kinas mjuka makt. Den europeiska integrationen är också avgörande för att bevara freden på vår kontinent. Vi bör öppna dörrarna för fler länder, såsom Moldavien och Ukraina i länderna i öster och på västra Balkan, genom att ge stöd för att motverka Kinas och Rysslands inflytande och främja en gemensam europeisk kultur. Det kommer att hjälpa oss och länderna, med respekt.

Jag har två små förslag som, om de genomförs på rätt sätt, kan ha stor inverkan på skolornas framtida utveckling och lika möjligheter:

I. Forumen för Europaskolorna (huvudmän & Students)
på områden som inkludering, digitalisering, åldersplacering i klasser... fördomar eller kunskapsbrist hämmar ibland innovationerna. Under ett europeiskt skolforum träffar rektorer och elever TOGETHER med andra skolledare och elever för att lära sig mer om nya sätt att organisera skolan. Workshoppen har utformats av experter i syfte att göra skolornas progressiva idéer till diskussionsämnet. Tanken är också att motverka att lärare, elever och rektorer skiljs åt under diskussionerna.

II. Europeisk solidaritet i klassrummet
Vissa länder (t.ex. Rumänien) har en lägre utbildningsbudget (justerad för köpkraft) än EU-genomsnittet, liksom Frankrike, även om landet lägger en högre andel av BNP på utbildning än EU-genomsnittet. Dessa länder står inför särskilda utmaningar när det gäller att finansiera skolutbildning, antingen på grund av sämre ekonomiska resultat eller högre elevantal. Dessa studenter kommer att vara EU:s framtid. Länder med färre studenter och större ekonomisk styrka bör samfinansiera projektbaserade program för stater med ”större utmaningar”. Exempel: Finansiering av hissar i skolbyggnader för inkludering, inrättande av skolbussar på landsbygden eller ekonomiskt stöd till skolbarn som vill göra ett studentutbyte. (Nummer 2018)

Låt oss öka Europas diplomatiska roll i världen – ”unionen för regionala organisationer”

Mercosur, Afrikanska unionen, Asean, Sectsco... Under de senaste åren har flera nya och intressanta regionala organisationer bildats. I en alltmer globaliserad värld är vi starkare tillsammans än ensamma. Dessa grupperingar kommer att få allt större befogenheter under årens lopp och därmed bli en allt viktigare partner. Förhandlingar om handelsavtal och säkerhetssamarbete kommer inte längre att äga rum på bilateral nivå mellan stater och EU, utan mellan regionala organisationer.

Detta fenomen är i denna omfattning nytt och befintliga diplomatiska strukturer kan inte ta itu med det. Exempelvis kan FN, som inte kan ge regionala organisationer förhandlingsramar, eftersom det är utformat för samarbete mellan enskilda stater och visar på oförmåga till reformer.

Europeiska unionen har möjlighet att utnyttja sin kompetens på diplomatområdet för att inleda inrättandet av en ”union av regionala organisationer” på internationell nivå. Detta skulle inte bara sätta den tillbaka på den globala arenan, utan samtidigt visa prov på självständighet när det gäller att lansera en så stor organisation.
Vad
tycker du om denna idé? Är det bara drömmande eller är det meningsfullt? Vilka fördelar och nackdelar ser du med den och vad skulle vara viktigt för dig i en union av regionala organisationer? Jag ser fram emot era kommentarer.

Till skillnad från andra diplomatiska beskickningar, som har en väldefinierad politik och står fast vid sina ideal, har EU:s diplomatiska beskickning hittills inte gjort denna standardpraxis för diplomatiska beskickningar. EU måste sluta vara rädd för att gå emot 1 eller 2 av sina medlemsstater och föra en solid utrikespolitik som de med kraft och beslutsamhet visar vid möten med andra diplomatiska beskickningar.

EU behöver en enad EU-armé. Detta skulle spara resurser och pengar, som skulle kunna återinvesteras i andra delar av ekonomin, men också befästa hur världen ser på EU och dess enhet. Att göra provokationer från tredjeländer mindre sannolika.

Att godta fler europeiska länder i EU kan innebära en börda för vissa medlemsstater. Bördan av att inte godta dem i EU är dock mycket större. Det är enkelt i ekonomin att veta att en större marknad leder till mer ekonomisk produktion, men att den, utöver den ekonomiska motiveringen, är lika enkel som ju mer vänner desto bättre. Att godta dessa länder, som till stor del är EU-vänliga, bör prioriteras innan de hamnar i händerna på Ryssland eller Kina.

EU bör engagera sig mer för Bosnien och Balkan i allmänhet och försöka informera mer om utvidgningens betydelse. Därför bör man involvera de berörda ungdomarna och få dem att bli ambassadörer för Balkan, så att alla EU-länder kan förstå hur viktigt det är att inkludera Balkan.

EU bör stå emot människor och länder som inte respekterar internationella lagar och fördrag
Vi bör ha kraftfullare resolutioner mot Rusia för invaderande Ukraina, åtminstone tills de lämnar sina imperialistiska syften.
Vi bör försvara befolkningen i Sahara, som är ett eget land, trots vad Marocko säger.
Vi bör se till att alla länder inte har kärnkraft i militären, inte bara ”Comunistiska” eller ”kapitalistiska” länder. Världen kan inte hamna i krig, eftersom krig innebär lidande, och ett första steg skulle vara att utrota kärnvapenbomber.
EU MÅSTE stå och MEAN fred, för oss själva och för världen

Europeiska unionen bör ha en röst gentemot de andra staterna, som är en enhällig röst, inte 26 röster, med olika mål beroende på deras individuella strategier och mål. Unionens medlemsstater behöver inte se på sin egen oklarhet och se på hela unionens bästa.
Enligt min blygsamma uppfattning skulle det vara nödvändigt att arbeta på ett antal fronter, den finanspolitiska unionen, eftersom vi har en monetär union och fri rörlighet för personer och varor. Därefter tar
vi ett steg på den viktiga fronten och arbetet i en federal union av stater, som lämnar en del av denna nationella ”suveränitet” och ser på Europeiska unionens styrka.

Från augusti 2019 till den 1 januari 2021 var jag bevarare. Under denna tid planterade jag träd vid en av de ungerska organisationerna. Vi planterade 1300–1600 träd i 21 bosättningar i ett län. Jag tror att framtiden ligger i trädplantering!

Börja tala om EU som en federal stat. En sammanhållen utrikespolitik, armé och ekonomi skulle bara göra EU starkare på den internationella arenan och föra tillbaka EU från skuggan av USA/Kina till frontlinjen.

Det är viktigt för EU att ha förbindelser med andra länder som inte är medlemsstater. En bra sak är att hjälpa fattigare länder ekonomiskt och praktiskt som Syrien.

Europeiska unionen måste spela en mer proaktiv roll inom utbildningen i utvecklingsländerna, så att dessa människor kan få en bättre livskvalitet.

På detta sätt föreslog jag finansiering av skolor och institutioner som främjar utbildning av ungdomar i utvecklingsländer och som fortfarande inte respekterar unionens värden samt en möjlighet att arbeta och fortsätta sina studier i unionen, förutsatt att de är överens om och ansluter sig till Europeiska unionens värden (demokrati, jämställdhet, respekt för de mänskliga rättigheterna osv.).

Demokratin står på defensiv överallt. EU måste vara sin främsta försvarare, men kan inte göra det obeväpnat. En gemensam EU-armé, geopolitisk strategi och vision behövs för att stå upp mot auktoritärt styre. Råenergi verkar behövas igen på 21-talet, och om EU inte vill vara vad vi kallar ”Wehrhafte Demokratie” på tyska kommer EU inte att kunna försvara sig mot Kina, Ryssland och likerna.

Stärka banden med utvecklingsländerna genom investeringar och universitetssamarbete som ett block. Detta kommer att öka EU:s globala ställning.

Vissa Balkanländer samt Ukraina och Georgien bör få liknande avtal med Norge, men kraven för ett fullvärdigt medlemskap bör vara ännu strängare. Vi måste stoppa ett annat Ungern från att resa in i landet.

Jag anser att Europeiska unionen spelar en viktig roll i diplomatin tack vare förmågan att bygga upp avtal med andra organ runt om i världen. Jag anser därför att de viktigaste värden som unionen måste upprätthålla är solidaritet, samarbete och engagemang i frågor där Europeiska unionen kan bidra till att säkerställa fred och välstånd i världen. När
det gäller vad EU:s utrikespolitik bör inriktas på, som jag har nämnt ovan, är det nödvändigt att unionen ingriper i alla avtal av olika slag, eftersom Europeiska unionens internationella deltagande påverkar hela världen, och det är därför mycket viktigt att varje avtal får positiva effekter, både för Europa och för resten av världen.

1. Europa måste se över sitt förflutna, men inte dö på denna känsla av civilisation eller krigsfara. Det handlar om att fastställa dess rötter och fortsätta att leda med värderingar och kollektiva intellektuella varor som sträcker sig över gränser och andra hinder. Detta inbegriper hållbart främjande och varumärkning av europeisk kultur, landskap, värderingar, livsstilar osv.
2. EU kommer att finna sin styrka på nya områden och dimensioner i ett globaliserat samhälle. Vara framåtblickande, leda den gröna omställningen, digitaliseringen, folkhälsan och många fler. Spela en avgörande roll i utarbetandet av standarder och föregå med gott exempel när det gäller att leda sådana renoveringar.
3. EU måste undersöka och tänka om det skyddsnät som man hittills har förlitat sig på. Detta inbegriper viktiga och föränderliga säkerhetsaspekter, projekt, partnerskap och strategiska prioriteringar.
4. EU har alltid varit där öst möter väster. Den bör fastställa sin roll som medlare, moderator och förlikningsman på den globala arenan. Den bör inte försöka förankra sitt starka inflytande, utan snarare taktiskt utforma diplomatiska strategier och bygga upp en kommun som är buffertzon för framtida tvistlösning, förebyggande av konflikter och förhandlingar.

Europeiska unionen bör gradvis expandera mot Balkan och Ukraina.

I:
EU måste gradvis förklara för Balkan och Ukraina

Europeiska unionen måste äntligen ta ansvar och vidta åtgärder gentemot de stater som är medlemmar i Europeiska unionen. Mitt hemland ockuperas olagligt av Turkiet och ingenting har gjorts i detta avseende. Vi noterar bara alla provokativa åtgärder som Turkiet vidtar mot Cypern, Grekland, Armenien, Syrien osv. och ingenting görs. Europeiska unionen håller på att bli en idé som inte uppfyller sin politik och sina syften

EU bör ha ett miljömässigt ansvarsfullt utland
politik, med hjälp av sina verktyg för utvecklingssamarbete för att bistå tredje
länder i kampen mot klimatförändringarna (utbildning av sina arbetstagare,
inrätta återvinningsanläggningar i de länder som importerar
plast – för att förhindra att de hamnar i deponier eller i haven —
etc.). Dessutom är Medelhavet det mest förorenade havet i
världen och EU bör göra mer för att ta itu med detta problem. Kl #StandForSomething

EU bör stödja det spanska språket, som också bör bli ett arbetsspråk i Europeiska unionen. EU bör stärka förbindelserna med spansktalande och portugisisktalande länder eftersom de tillsammans utgör mer än 1,000 miljoner människor. Stabilitet och demokrati i Latinamerika bör vara en prioritering för EU, som bör ge kommersiell prioritet åt de länder som närmar sig europeiska normer. EU bör finansiera viktig infrastruktur som ökar konvergensen i den iberoamerikanska regionen. Vi får inte glömma södra Atlanten. EU bör stödja regionala integrationsprocesser som Sica och uppmuntra till mer regionala synergier i Latinamerika. Kl #StandForSomething

EU bör tillhandahålla medel och tekniskt stöd till de länder i Medelhavsområdet som antar demokratiska modeller, såsom Tunisien. Kl #StandForSomething

Det vore en bra idé om EU skulle spela en större global roll i ekonomiska, diplomatiska och kulturella aspekter. Som européer måste vi göra vår närvaro runt om i världen närvarande och avgörande. Därför är det mycket viktigt att främja förbindelser både med våra allierade inom och utanför EU och Nato och med nationer där vi behöver stärka våra förbindelser.
Till
exempel kan uppmuntran av utbyten för ungdomar runt om i världen vara en bra idé. I detta syfte bör EU belöna människor som utmärker sig på vissa områden, t.ex. Akademiska noter, civila anteckningar eller intresse av att lära sig om nationen för att göra detta utbyte.
Å andra
sidan har Europeiska unionen Erasmus- och Erasmus plusprogram som liknar min idé, men EU skulle kunna göra dessa nya utbyten med människor från alla 27 medlemsstater och samtidigt ge samma ekonomiska situation och ta hänsyn till den, så att alla kan genomföra detta projekt.

EU måste också utöka vår närvaro i länder som behöver humanitärt och socialt bistånd samt på platser där de mänskliga rättigheterna kränks.

Dessutom måste EU främja sina internationella förbindelser genom att främja arbete utomlands, framför allt ungdomsarbete. Vi måste också vara koncisa med våra värderingar och försvara dem mot andra nationer i detta syfte, vi kan inte låta tragedier eller utpressning ske mot vår union, och därför måste vi främja förbindelserna med våra militära allierade för att undvika tragiska situationer, både i EU och i världen. Vad som händer utanför EU kommer så småningom att påverka oss, och därför måste vi kämpa för och urholka våra rättigheter och värden, som vi har representerat i mer än 50 år.
Att
främja information i klassrummet om andra nationer, ämnen som är föremål för internationell debatt eller flytt bort från andra nationer i historien kan också vara en annan viktig idé för Europas medborgare att lära sig om andra kulturer och nationer samtidigt som vi lär oss av vårt förflutna, nutid och vår framtid.

Slutligen bör EU överväga att främja förbindelserna med tillväxtekonomier och stödja deras utveckling så länge som alla medborgares rättigheter respekteras. Dessutom bör grön utveckling främjas i dessa nya framväxande regioner för att undvika miljökatastrofer.

Tack för goda dagar!

I en globaliserad värld, där Kina och USA styr världsfrågorna, bör EU sträva efter en allt fastare sammanslutning inom en nära framtid. Vi är starkare tillsammans. Tyskland eller Frankrike är ensamma obetydliga på världsscenen, och än mindre mitt land Kroatien. Men tillsammans skulle vi kunna forma en bättre värld, vi skulle kunna förhandla med Kina eller USA på lika villkor. Föreställ oss alla problem som vi skulle kunna lösa tillsammans.
Vi har flaggan, vi har hymnen. Nu är det dags för den europeiska sammanslutningen.

Europeiska unionen kan komma att sluta det mest maktfulla och rikaste landet i världen!
Vi måste organisera våra incitament!

Den ska kunna skapa en europeisk superstat som kommer att göra det möjligt för oss att få en bättre konkurrensposition gentemot andra stormakter.

En militär allians utöver den europeiska ekonomiska alliansen och starkare institutioner som skulle gå längre än nationers fritidsaktiviteter, vilket skulle göra det möjligt att förena Europa.

I Frankrike är och har frågan om säkerhet och internationell representation alltid varit mycket viktig. Därför investerar Frankrike stora tillgångar i sitt armé och diplomatiska nätverk. Det franska folket är inte europeiskt i kristider (KOM ihåg resultaten från Maastricht). Det behövs en europeisk armé som finansieras, utrustas och består av de 27 länderna med tydlig och snabb politisk ledning: De 4 största länderna beslutar om användningen av denna armé och EU:s utrikespolitik. De central- och östeuropeiska länderna behöver säkerhet, men Sam uncle saknas, och dessa länder bör inte ha vetorätt över EU:s militära och politiska beslut. Vill övertyga alla (varför Slovenien skulle ha lika stor makt som Frankrike?) och genom att vägra en aktiv diplomati för franska kommer EU gradvis att dö. Om Frankrike lämnar unionen av säkerhetsskäl och lämnar unionen kommer EU att dö och de östliga länderna kommer att vara i stor fara.
Låt oss överge beslutsfattandet i Lissabon och anta ett system där historiskt starka länder beslutar. Dagens europeiska diplomater är mattor, och Erdogan förstod det...

Sammanföra en insatsstyrka och en gemensam budget för att återuppbygga kontinuerliga gränser runt om i Europa.
Inrätta en särskild migrationsbekämpningspolis och fånga upp alla olagliga personer för att återsända dem utanför våra gränser av sandsten eller våld. Att
betrakta olaglig invandring som ett brott i Europa.
Skapa en marin styrka runt om i Europa för att stoppa invasion av migranter sjövägen.
Att dra tillbaka de mänskliga rättigheterna som en universell grundprincip från unionens länder.
Om domstolen för de mänskliga rättigheterna avskaffas måste varje land behålla kontrollen över sin rättvisa och sina lagar.

Ta sig ur den så snart som möjligt.

EU har redan en stark grund som pålitlig partner genom sin östra och södra grannskapspolitik. Mycket har gjorts och många finansiella och humanitära resurser har använts under årens lopp inom flera sektorer. Med tanke på detta tror jag att EU kan bli ännu större aktör i dessa regioner. Jag skulle vilja att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken blir mer specifik och effektiv för att ”hålla jämna steg” med staterna när det gäller att fatta snabba och effektiva beslut. Jag tror att EU kan vara mer specifikt och till och med krävande när det gäller att främja sin ståndpunkt i dessa frågor.

Vi bör kräva större insyn i företagen genom varje steg i produktionskedjan. Det skulle hjälpa människor att förstå vad de konsumerar och att fatta välgrundade beslut när de köper. Det skulle tjäna detta viktiga EU-värde som frihet och tillgång till information. Dessutom skulle det göra det möjligt för varje stat att med full vetskap reglera sin importpolitik på ett effektivt sätt.
Vissa företag deltar (medvetet eller inte) i tvångsarbete, modernt slaveri och människohandel. Det skulle sedan öka människans värdighet i hela världen. Slutligen skulle det ge Europeiska unionen större flexibilitet i sina åtgärder för att bygga en mer hållbar värld.

Bästa,
jag tror att det var en stor idé att hitta Europeiska unionen, men den faktiska strukturen är inte tillräckligt stark för att ha en större effektivitet när det gäller inverkan på världen och till och med dess medlemmar. Det verkar som om det finns stora skillnader mellan vissa medlemmars utvecklingsnivå. Titta på Rumänien och titta sedan på t.ex. Tyskland. Europeiska unionen gör vissa motsättningar, men är sällan obligatoriska. Staterna är alltför oberoende för denna koalition. För att vara kort tror jag därför att det kommer att vara en bra idé att ta ett steg framåt i denna ideologi och göra ett verkligt amerikanskt Europa, som USA. Detta innebär att det framför allt måste vara en federal lag, det måste vara ett europeiskt språk, en unik ekonomi, rättvisa, en konstitution för de grundläggande rättigheterna osv. Precis som USA. Det måste vara ett tufft urval som gör att vi vill ha en säker plats att leva, en betydande förbättring av livskvaliteten och en verklig utveckling. Du kan inte göra någonting med hälften. Du gör det eller gör det inte alls. Låt oss göra Europa så stort som möjligt. Låt oss stå enade för verkligheten.
Har en fantastisk dag!

Europeiska unionen bör bli en federation.

1. En enda röst på utrikespolitisk nivå.
2. Enda premiärminister.
3. Ensamstående ordförande

Utbilda de framtida ordförandena för kommissionen, parlamentet eller rådet om deras diplomatiska rangordning vid ett officiellt besök i en annan stat för att undvika svåra situationer som den som inträffade i Turkiet, där ordföranden ifrågasattes på grundval av personlig vanlighet snarare än verklig rangordning. Det var verkligen påfallande

Stoppa det embargo för resiliensfonder som du har infört mot medlemsländer som Polen eller Ungern. Människor i hela Europa lider av pandemier och du har beslutat att inte hjälpa vissa av dem av politiska skäl. Detta måste stoppas. Stoppa mobbning och underminera regeringar som du inte tycker. De kommer att förändras av sina invånare när tiden är inne. Låt oss njuta av att vänta på en demokratisk förändring, sluta driva politiska agendor med våld, sluta diskriminera människor inom EU på grund av politiska frågor åtminstone när en naturkatastrof är på oss!

Hej,

för att bekämpa EU, föreslår jag att Europeiska kommissionen ska införa ett europeiskt pass som alla EU-medborgare kan ansöka om. På så sätt kan vi se fördelarna med att vara EU-medborgare. Jag tror att människor i hela Europa under 20–30 år är mer angelägna.
Tack

Vi måste göra EU tillgängligt för alla länder runtom i världen. Australien skulle kanske vilja ansluta sig. Eller Japan. Varför inte?!! Som alla företag måste vi utöka vår modell. Vi måste sätta vårt avtryck överallt, annars kommer Kina eller Ryssland att göra det. Många europeiska länder (EU eller inte) har redan nästan (om inte helt) vunnit dessa två krafter.

Det som gör EU unikt är att det är representativt för ett antal länder med oeftergivlig kulturell rikedom. Dessa länder är så olika, men ändå är de samma mål, nämligen att leva i fred. Eftersom EU har varit den enda unionen med en sådan mångfald bör det vara en förebild för resten av världen genom att lära dem att acceptera varandra och respektera deras klassificeringar och religion.

Europeiska unionen bör spela en mer aktiv roll i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen. Detta inbegriper en starkare hållning mot auktoritära regimer som Kina och Ryssland.

EU investerar inte tillräckligt i EU.
Alltför många företag i den ”gamla unionen” gör till exempel uppenbara vinster från investeringar i Asien.
Öka de så kallade ”omständigheterna” i Amerika och Afrika.

EU har mycket goda standarder och bestämmelser. Tyvärr är verkligheten i vårt liv helt annorlunda, trots det goda målet. Vi äter fisk som fångats olagligt med slavarbetare. Vi importerar nötkött/ull från områden där EU-normer inte gäller. Vi importerar bananer som behandlats med ämnen som är förbjudna i EU. Vi sköter vårt försiktiga och selektivt insamlade avfall till fattiga afrikanska eller asiatiska länder. EU bör gå i tal och ta ansvar för de skador vår livsstil orsakar världen.

Skolutbildning är en av de viktigaste stadierna i vårt liv, som påverkar de yrkesmässiga och sociala delarna av den. Därför är det viktigt att inte sluta förbättra detta område, och inte halka efter de globala trenderna, om vi vill öka antalet generationer av framtiden, inte det förflutna.
Som student, som är direkt engagerad i utbildning, har jag tre idéer om hur den kan förbättras:

1. Inrättande av ett program ”Leader i Me” i skolorna.
”Leader in Me” är en modell och process för omvandling av hela skolan som utvecklats i partnerskap med utbildare och som ger eleverna de ledarskaps- och livskunskaper som de behöver för att blomstra på 21-talet. Den bygger på principer och praxis för personlig, interpersonell och organisatorisk effektivitet och på den starka premissen att varje barn har unika styrkor och förmåga att vara ledare. Ett framgångsrikt exempel på en utbildningsinstitution baserad på ”Leader in Me” i Ukraina är Novopecherskskolan. Läs mer om det här:
https://novoshkola.com.ua/en/philosophy
https://www.leaderinme.com/
2. Obligatorisk sortering av sekundära råvaror i skolorna.
Det räcker inte att tala om vikten av att bevara miljön i biologiska lektioner. Det är nödvändigt att barn från tidig ålder infinner sig i en kultur av medveten och korrekt avfallshantering.
3. Mer forskning – mindre teori.
Naturvetenskapen bör inte studeras ur böcker! Att genomföra experiment, forskning, ger en möjlighet att bättre förstå kärnan i vetenskapen och motivera dem att studera dem senare i livet.

Under

de senaste åren har vi varit medvetna om den fortsatta blockaden av EU i dess internationella förbindelser, särskilt på grund av behovet av att uppnå enhällighet på detta område. Förutom att denna mekanism avsevärt fördröjer EU:s beslutsfattande i utrikespolitiken belyser enhälligheten den fortsatta splittringen mellan medlemsstaterna och skapar vid många tillfällen en bild av ett starkt och enat EU. Vi anser därför att framsteg bör göras mot omröstning med kvalificerad majoritet. Denna

mekanism används redan i andra mycket relevanta frågor och fungerar smidigt, och därför anser vi att den inte bör vara annorlunda i utrikespolitiken. Dessutom föreskrivs i EU-fördraget en möjlighet att använda omröstning med kvalificerad majoritet utan att behöva reformeras genom övergångsklausulen (artikel 31 i EU-fördraget), med undantag för militärt och försvarsrelaterat område. Å andra sidan kommer en stat som anser att det fattade beslutet är till betydande skada för staten alltid att kunna använda den så kallade nödbroms som föreskrivs i samma artikel. För att förhindra att den sistnämnda mekanismen blir ett slags vetorätt föreslår vi dessutom att dess användning begränsas av särskilda omständigheter.

Slutligen hävdar förespråkare av enhällighet att detta är det enda sättet för små länder att försvara sina nationella intressen och uppnå en enhällig ståndpunkt från allas sida. För det första ger EU-fördraget oss en möjlig lösning, en konstruktiv nedlagd röst, och för det andra måste vi börja tänka på att ett bra svar med 25 röster är bättre än att uppnå en ståndpunkt på 27 röster, men detta

förslag har utarbetats inom ramen för Forum x Europeiska unionens framtid, ett Team Europe-initiativ.

Som Europeiska rådets ordförande Charles Michel nyligen konstaterade i en intervju: ”En av världens största ekonomiska stormakter, såsom Europeiska unionen, en demokratisk makt med extremt starka värderingar, en militär makt som består av tjugosju nationer, kan inte på egen hand garantera Förenta staterna det stöd som krävs för att evakuera dess medborgare och de afghaner som stödde dem”.
Dessutom anser man att avhysning av Frankrike – men framför allt Europeiska unionen som sin helhet – från AUKUS handlar som en väckarklocka.
Europeiska unionen är ett exempel i hela världen när det gäller mänskliga rättigheter, sociala frågor, klimatförändringar, demokratiska och politiska frågor och mer. Vår ställning och vår makt att påverka världen är dock tveksam. Med
tanke på de två viktigaste globala stormakterna, Förenta staterna och Kina, bör Europa växa fram, men i de flesta fall bekräftas sig självt som en självständig global makt.
Som Josep Borrell mentionerade skulle inrättandet av en EU-armé, som kompletterar Nato, stärka vår strategiska makt och position i världen mellan USA och Kina.
För tio eller tjugo år sedan skulle det ha varit otänkbart att tänka på en gemensam EU-armé, men nu när vi ser talibanernas övertagande i Afghanistan, eller AUKUS-avtalet mellan Australia-UK-US, bör EU ha sin oberoende armé och vara ansvarig och redo att agera och försvara sig när USA eller Nato inte är här.

Europeiska unionen måste säkerställa en harmonisk utveckling i alla medlemsstater, så att de befinner sig på samma nivå av civilisationen. EU måste vara mer aktivt i genomförandet av lagar för att förhindra korruption, prisutjämning, föroreningar, fattigdom och den unga generationens brist på utbildning. Skapande av välbetalda arbetstillfällen, ett anständigt pensionssystem som garanteras av staten och kvaliteten på produkter och tjänster.

Ett konstruktivt avstående från herramienta från CSDP:s sida. EU:s

försvar är en av de enastående frågorna i det europeiska integrationsprojektet. Medlemsstaterna är för närvarande uppdelade mellan ”proeuropeisk” och ”Atlantisk”, eftersom vi vet att skyddet av Europa är en uppgift som uteslutande tilldelats Nato. Allt fler länder förespråkar dock en förstärkning av EU:s defensiva strategiska autonomi.

Att utveckla ett ”europeiskt försvar”, i den meningen att Europa bör stärka sina egna strategier utan att behöva förlita sig direkt på sin amerikanska partner, är vad vi kommer att föreslå här. Dessutom är allt detta en viktig allierad för Nato. Med Nato

främjar vi den mycket försvarade multilateralismen och inser att denna organisation förblir grundläggande för vårt skydd och att samarbetet med våra partner måste vara smidigt och bättre. Vi anser dock att Europa i det rådande läget bör gå vidare med sina egna intressen och värderingar och på så sätt minska sitt beroende av tredje makter. Därför anser

vi att Europa i det rådande läget måste gå vidare med att utveckla sitt defensiva strategiska oberoende och att det är unionen själv som försvarar sina intressen utan att förlita sig på andra. Vi föreslår därför att man i större utsträckning använder sig av ”konstruktiv nedlagd röst” (artikel 31.1 i EU-fördraget), som till skillnad från omröstning med kvalificerad majoritet ger möjlighet att använda den i militära frågor eller försvarsfrågor.

Anledningen till vår uppfattning att detta är den bästa mekanismen är att vi vet att enhällighet måste förbli den dominerande regeln. Vi kräver inte att suveräniteten överförs till institutionerna. Vi säger bara att de stater som vill bli mer integrerade i detta avseende kan göra det utan att skada dem som inte vill, vilket medlemsstaterna kan hamna på efterkälken utan att hindra utvecklingen för resten.

Dessutom står vi inför det faktum att en av de viktigaste invändningarna mot denna metod är att detta inte skulle leda till ett enhälligt svar från 27. Det är dock en mekanism som gör det möjligt för oss att agera snabbt och effektivt och, om de beslut som fattas får goda resultat, skulle de stater som till en början var ovilliga att delta i initiativet så småningom ansluta sig.

Slutligen stöder vi uttalandet från den höga representanten Josep Borrell, där han i en intervju ställde en ganska korrekt retorik fråga, där det står att du ibland är bättre att acceptera att göra ett snabbt uttalande till 25 med innehåll i stället för att vänta flera dagar på att utfärda en förklaring om den lägsta gemensamma nämnaren till 27?

dessa förslag har utarbetats inom ramen för Forum x Europeiska unionens framtid, ett Team Europe-initiativ.

En MJOR Papel för HIGH-representanten.

EU:s infrastruktur är mycket komplicerad, full av akronymer och oerhört byråkratisk. EU är långsamt med att fatta utrikespolitiska beslut, och detta problem förvärras av att EU, även i de fall där EU har ett enda budskap, talar med flera röster. Europeiska

unionen är inte en stat och vi kan därför inte hävda att dess ledare har samma funktioner som om de vore statliga ledare. Vi vet att EU har särskilda egenskaper och att dess ståndpunkter därför måste anpassas till dem, men vi anser att det är dags att ta ett steg längre och stärka rollen för en av dess ledare, i detta fall den höga representanten.

I princip bör ansvaret för representationen ligga hos den höga representanten, Josep Borrell, som agerar på Europeiska rådets vägnar och under ledning av Europeiska rådet, som i sin tur är vice ordförande för kommissionen. Enligt EU-fördraget ska emellertid Europeiska rådets ordförande representera unionen utåt i frågor som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, ”utan att det påverkar den höga representantens befogenheter”. Kommissionens ordförande Úrsula von der Leyen företräder å sin sida även EU vid internationella möten och toppmöten, såsom G20, och det finns flera kommissionsledamöter med befogenheter på området utrikes- och säkerhetspolitik. Det

är riktigt att EU-fördraget ger den höga representanten det ansvar som åvilar kommissionen på området yttre förbindelser och samordning av övriga aspekter av unionens yttre åtgärder. Denna samordning sker dock inte alltid på det lämpligaste sättet. Vi föreslår därför att befogenhetsfördelningen förtydligas – och genomförs fullt ut – eftersom det skulle vara ett viktigt steg mot att förbättra effektiviteten i de gemensamma åtgärderna och – under alla omständigheter – när det gäller att fastställa de handlingslinjer som ska följas av Gusp.

Dessutom förespråkar vi behovet av att stärka den dubbla karaktär som redan tillskrivs den höga representanten. Denna ledare är av central betydelse, eftersom han, utöver att vara vice ordförande för kommissionen, är ordförande för rådet (utrikes frågor), som företräder en institution som är mer intresserad av EU:s allmänna intresse och en annan som i högre grad fokuserar på medlemsstaternas intressen.

EU måste gå vidare i sin egen representation, och när en tredjestat vill ingå förbindelser med den bör den göra detta med en institution som företräder EU som helhet och inte 27 stater. Med detta vill vi inte säga att staternas intressen bör lämnas åt sidan – i själva verket bör vi aldrig förespråka en strategi som skadar något av de 27 – utan för detta har vi den höga representanten, som kommer att ansvara för att samordna strategier och säkerställa allas intressen.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi att rollen som företrädare för Europeiska rådets ordförande minskas så att det är de institutioner som företräder EU som helhet – och inte EEMT-utskotten – som ansvarar för EU:s externa representation.

Dessa förslag har utarbetats inom ramen för Forum x Europeiska unionens framtid, ett Team Europe-initiativ.

Varifrån kommer Europa? Hur stor är den? Är det begränsat till de 27 länder som utgör Europeiska unionen?
För att kunna möta de nya globala utmaningarna (kinesiska ekonomiska spel, amerikanska militära spel på olika platser i världen) bör Europa söka efter sina rötter och gå utöver vad Västeuropa betyder. Européerna är också norska, maltesiska och iriska, och ryssar, franska, ukrainare, tyskar, tjecker, italienare, rumäner och litauiska osv.

1.Europeiska unionen bör ändra sin politiska struktur i Förenta staterna

2.Europaparlamentet bör ha en konstitution, en högsta lag och en regering med fullständiga befogenheter.

3.Europeiska unionen har ingen militär strategi.

4.Ignorerande länder som Ukraina, Vitryssland och Ryssland bara för att de inte är 100 % demokratiska är ett strategiskt misstag. Look på kartan är Europas kontinent stor... till och med Turkiet har territorium i EU.

PS: Om Europeiska unionen inte moderniserar och omstrukturerar under de kommande åren kommer de största rika ländernas ekonomiska styrka inte att vara tillräcklig för att hålla oss samman

Vi behöver ett viseringsfritt system mellan Irland och Ukraina. Sedan 2017 kan ukrainare resa till alla EU-länder utan visum, utom Irland. Samtidigt har irländska medborgare inga problem att resa in i Ukraina. Detta verkar inte vara rättvist. Vi bör stärka samarbetet och stärka förbindelserna mellan två länder genom enklare resor.

Ukraina, Georgien och Moldavien bör ges tydliga utsikter till medlemskap och dess kriterier. I dag är det östliga partnerskapsinitiativet inte tillräckligt för dessa länder, eftersom de redan har associeringsavtal och olika samarbetsdimensioner. Enligt min mening har de redan uttömt alla möjligheter för detta partnerskap. Det är därför ytterst viktigt att reformera det östliga partnerskapet och skilja mellan länder som vill bli medlemmar i EU och länder som är nöjda med den nuvarande nivån på partnerskapet. Jag är säker på att det kommer att gynna både Ukraina, Georgien och Moldavien, å ena sidan, och EU, å andra sidan.

Att se till att EU:s åtgärder i andra länder synliggörs.

Ett slående exempel på EU:s misslyckande med att informera om sina framsteg när det gäller att hjälpa en utländsk partner är stödkampanjen mot coronaviruset på Balkan och i länderna i det östliga partnerskapet. EU investerar miljontals euro och donerar tusentals vacciner, men Ryssland och Kina fortsätter att vinna på informationsområdet, och beskriver sina medigna resultat som känslor. Situationen är exakt densamma som med officiella EU-program och EU-aktiviteter som syftar till att hjälpa befolkningen i vissa länder och befolkningsgrupper: Ofta vet inte bara EU-invånarna själva, utan även invånarna i dessa målländer om möjligheterna med sådana EU-program. Följaktligen uppstår ett enormt problem när det gäller att informera om EU:s framgångar på den internationella arenan. För att lösa problemet är det till exempel möjligt att förbättra utrikestjänstens webbplats, eftersom den inte bara är obekvämt att använda, utan det ofta inte finns någon översättning alls till många EU-språk. Ett annat sätt att lösa problemet är att samordna med regeringarna i EU:s medlemsstater för att skapa en riktad informationskampanj för invånare i vissa regioner i EU om EU:s verksamhet utomlands.

När det gäller defensiven Estratégica

AUTHONOMIA ifrågasätter han det faktum att EU är en global makt, men detta uttalande är begränsat till enbart det ekonomiska området. Dagens stormakter (t.ex. USA, Kina och Ryssland) är fortfarande inte seriösa när det gäller att tillhandahålla kraftfulla utrikespolitiska åtgärder.

Europa måste gå i riktning mot strategiskt oberoende på försvarsområdet. Dessutom anser vi att förbindelserna med Nato inte bör brytas och att framsteg i detta avseende inte bör innebära en överföring av suveränitet, utan snarare mer samarbete och samordning mellan 27. Vi måste vara medvetna om att vi inte är en stat, och därför utsätts vi för många fler hot eftersom det är lättare att destabilisera oss.

Vi måste vara beredda att försvara våra värderingar och principer, även när våra partner inte vill samarbeta med oss, och detta kräver en unik, tydlig och kortfattad prognos. Vi måste sträva efter att bli en internationell aktör som inte är beroende av våra partners strategier utan har egna strategier.

För att uppnå ovanstående föreslår vi att man fokuserar på utvecklingen av det permanenta strukturerade samarbetet. På så sätt skulle vi kunna bli en global försvarsmakt och vi skulle flytta till den plats som Europa bör ha i världen. Vi förstår

inte hur EU-länderna som helhet spenderar mer än Kina och Ryssland varje år, men deras militära kapacitet visar sig vara mycket lägre än i dessa två länder. Detta kräver större samordning, fullständigt avskaffande av dubbelarbete mellan medlemsstaterna när det gäller militär produktion och forskning och ett slut på konkurrensen om vapenexport. Vi anser

också att militära utgifter bör ökas till 2 % av landets BNP. Denna investering bör inte ses som utgifter, utan som en investering för framtiden och vår säkerhet. Dessutom skulle vi uppfylla ett dubbelt mål, å ena sidan, att göra Europa till en militär makt och, å andra sidan, att respektera det minimibelopp som överenskommits med avseende på Nato. Kort sagt betyder vi att EU måste spendera mer och bättre på Europas försvar.

Slutligen strävar vi efter att förbättra ländernas ledande roll i Pesco-uppdrag. Vi måste gå längre än de länder som tar ledningen och sträva efter att en enda institution ska göra det. På så sätt skulle vi övervinna hindret för de länder som har den högsta militära kapaciteten och som spelar en viktig roll på bekostnad av mindre länder. Vi motsätter oss dessutom att det permanenta strukturerade samarbetet öppnas för samarbete med tredjeländer, eftersom denna mekanism, som gör det möjligt för oss att röra oss mot vår autonomi, bör vara EU:s exklusiva, annars skulle vi återigen vara beroende av de beslut som fattas av tredjeländer som inte behöver sammanfalla med vårt eget.

Detta förslag har utarbetats inom ramen för Forum x Europeiska unionens framtid, ett Team Europe-initiativ.

Genom att stärka Europaparlamentets PAPER genom att

följa de mål som ursprungligen fastställdes i Lissabonfördraget, nämligen att demokratisera Europeiska unionen och föra den närmare medborgarna, och med beaktande av Europaparlamentets mindre roll, som symboliserar demokratin inom unionen, på området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, föreslås en förstärkning av parlamentets roll på det sistnämnda området för att bidra till demokratiseringen av Europeiska unionen. Historiskt

sett har Europaparlamentet, till skillnad från på Guspområdet, betraktats som ett allt större antal frågor, från en rent rådgivande roll till ett medbeslutandeförfarande där det jämställdes med rådet. I och med Lissabonfördraget döptes detta förfarande om till det ordinarie lagstiftningsförfarandet och totalt ”mer än fyrtio nya politikområden reglerades av detta förfarande, bland annat på områden som utrikeshandel och miljö.

Även om det är sant att detta förfarande inte skulle vara effektivt på Gusp-området på grund av dess huvudsakligen verkställande karaktär, anser vi att det är mycket viktigt att Europaparlamentet har en viktigare roll på ett eller annat sätt än det för närvarande har på detta område, vilket har varit fallet på de områden som nämns ovan. Vi föreslår därför att parlamentet, för att stärka Europaparlamentets roll utan att det påverkar säkerställandet av större effektivitet och snabbhet i beslutsfattandet på Gusp-området, bör få en starkare roll i ansvarsskyldigheten för beslut som fattas inom ramen för Europeiska unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

Vi anser att denna förändring kommer att bidra till ytterligare demokratisering av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, och följaktligen av Europeiska unionen, och därmed uppfylla målen i Lissabonfördraget.

Detta förslag har utarbetats inom ramen för Forum x Europeiska unionens framtid, ett Team Europe-initiativ.

EU måste främja närmare förbindelser med Afrikanska unionen.
För närvarande kämpar Afrikanska unionen för att utöva sin auktoritet och förena sina medlemmar, men har visat prov på tillväxt och potential under de senaste åren. Jag anser att EU måste arbeta för att förmedla sin sakkunskap och sitt inflytande till Afrikanska unionens framgång och samtidigt främja ekonomiska investeringar och kulturella band mellan våra båda kontinenter. Historiskt sett har EU haft en relativt ömentalitet när det gäller kultur och även i fall där EU samarbetar med t.ex. USA, Australien, Japan osv. har EU fokuserat på högutvecklade länder. Afrika upplever något av en teknisk renässans eftersom mer överkomlig och bärbar elektronik blir allmänt tillgänglig. Dessutom är Afrikas befolkning på god väg att växa i en otrolig takt och enligt prognoserna kommer den att uppgå till 2.5 miljarder fram till 2050. Det är därför absolut nödvändigt att vi som européer inte försummar kontinentens potential och framtid, särskilt som vi har tillgång till en högutbildad arbetskraft som Afrika ännu inte har utvecklat i samma utsträckning. Vi får inte glömma den roll som Europa har spelat i Afrikas historia, det är ofta en skam som vi kanske snarare ignorerar, men i stället för att förutsäga att kontinenten inte längre existerar hoppas jag att vi kan ändra på våra tidigare brister och ge våra grannar i söder en ledstjärna.
Jag tror att det finns en stor investeringspotential, även om vissa kan tro att det är en hög risk om den kan försäkras av ECB och andra institutioner, vilket skulle kunna få fart på en kedjereaktion av tillväxt och stabilitet i en region som ofta har tyst och tvingats förlita sig på export i stället för att utveckla sina egna inhemska marknader. Infrastruktur och andra projekt som universitet skulle inte bara gynna lokalbefolkningen utan även européer som handlar med och vill besöka kontinenten och som inte ens tar hänsyn till de innovationer och genombrott som skulle kunna uppstå genom att erbjuda en stor andel människor tillgång till dessa anläggningar. Detta leder till ett citat från Stephen Jay Gbe, ”Jag är på något sätt mindre intresserad av vikten och konvojerna i Einsteins hjärna än av den närmaste vissheten om att människor med lika begåvning har levt och dött i bomullsfält och svepbutiker”.
Tack för ditt samarbete.

För att göra respekten för de mänskliga rättigheterna mer effektiv föreslår vi att det globala systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter utvidgas till att omfatta Schweiz och Förenade kungariket – som redan godkände en liknande ordning 2020. På så sätt skulle tillgångar och egendom som innehas av dem som har kränkt de mänskliga rättigheterna i Europeiska unionen, Schweiz och Förenade kungariket frysas och deras inresa till dessa territorier förbjudas, vilket bekräftar hela kontinentens åtagande om nolltolerans mot dem som undergräver friheter och kränker enskildas grundläggande rättigheter, i enlighet med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

Med respekt för dessa länders suveränitet anser vi att ett tillägg av Förenade kungariket och Schweiz till EU:s sanktionssystem kan vara mycket fördelaktigt i förhållande till det syfte som åtgärden syftar till att uppnå. Vi föreslår därför att Schweiz och Förenade kungariket, när sanktionssystemet väl har godkänts enhälligt av rådet, från fall till fall uppmanas att bedöma tillämpningen av sanktionssystemet även på deras territorium. På så sätt skulle EU, Schweiz och Förenade kungariket samarbeta för att även säkerställa respekten för alla medborgares rättigheter och friheter, utanför deras gränser.

Dessutom skulle utrikestjänsten kunna inkludera mekanismer för att underlätta samordningen av EU-partnernas genomförande av sanktioner och bidra till att ta liknande initiativ inom ramen för deras respektive utrikespolitik genom politisk dialog. Slutligen anser vi att detta sanktionssystem, som används i samordning med andra befogenheter, är ett mycket användbart verktyg för att ändra beteendet hos enheter som kränker de mänskliga rättigheterna.

Dessa förslag har utarbetats inom ramen för forumet x Europeiska unionens framtid, ett Team Europe-initiativ.

Lämna Nato, skapa EU:s militära styrkor.

Sprida idéer om fred och kärlek i hela världen.
”Corpore sano” i mens sana.
Framsteg och rättvisa för alla.
Försvar av mänskliga rättigheter.
Hållbar utveckling.
Älskar

GSFP-uppdrag och GSFP-insatser rapporterar regelbundet till EU:s strukturer, men den detaljerade operativa planen (Oplan) och tillhörande utvärderingar går inte utöver det civila samhället. Dessutom är systematiska, djupgående och verkligt oberoende granskningar av deras resultat knapphändiga, vilket gör att insatserna saknar en strategi som tydligt definierar EU:s intressen och prioriteringar, vilka resurser som behövs och hur de används. Det finns inte heller någon etablerad utvärderingspolitik som är utrustad med metodverktyg för utvärdering av Gusp-uppdrag, vilket hämmar självkritik, lärande och ansvarsskyldighet – med tanke på att en etablerad utvärderingsmetod skulle stödja externa utvärderingar, vilket i sin tur skulle öka insatsernas legitimitet.

Sammanfattningsvis har de uppdrag som hittills genomförts visserligen fungerat som ett laboratorium för den gradvisa utvecklingen av EU-förfaranden och civila och militära krishanteringsorgan, men de har inte genomgått några kritiska bedömningsprocesser. På så sätt har man ignorerat det demokratiska arbete som krävs för att säkerställa att unionens värden och intressen respekteras och gjort det svårare att förbättra insatserna.

För att förstå utvärderingsprocesserna som ett viktigt lärandeverktyg för Europeiska unionen för att förstå inte bara vad som fungerar, utan också varför och under vilka omständigheter, föreslår vi att en fast och tillgänglig bedömningsmetod utvecklas på området civila och militära GSFP-insatser, förutsatt att den inte skadar EU:s strategiska intressen, t.ex. inom uppdrag som syftar till militär utbildning, som bidrar till att identifiera styrkor och svårigheter i GSFP-insatser och gör det möjligt att uppnå det eftersträvade målet genom att optimera de tillgängliga resurserna. Mer specifikt föreslår vi att utrikestjänsten utarbetar en utvärderingspolicy per mandat som omfattar dels utvärderingsramen, inbegripet de principer och standarder som ska användas, dels ett förfarande för hur utvärderingen ska hanteras. Dessa utvärderingar skulle i huvudsak ge oss insyn som skulle bidra till att förbättra förbindelserna med våra partner och intressenter och öka effekterna av våra insatser – att uppnå den föreslagna konfliktlösningen.

Som exempel föreslår vi utvärderingsmetoden för Annemarie Penn Rod.

Det är endast genom att veta om GSFP genomför sina civila och militära insatser på ett korrekt sätt som man kan dra slutsatsen att EU är effektivt när det gäller att hantera konflikter. Denna kapacitet skulle i sin tur bidra till att skapa en gemensam strategisk politik som skulle göra det möjligt för EU att spela en större roll i den internationella säkerheten.

Dessa förslag har utarbetats inom ramen för forumet x Europeiska unionens framtid, ett Team Europe-initiativ.

Federalisera de flesta institutioner så att vi kan fungera med samordning i svåra tider (detta inbegriper arméerna). Vara en enhet som skulle vara en stark och avgörande faktor mot klimatförändringarna (projektet för depression i Qattara och omvandlingen av desserterna till skogar med den ”gröna armén”)

Ung europeisk ambassadör i Georgien.

Georgien, Moldavien och Ukraina bör inom en snar framtid bli medlemmar i EU. Nu är det ytterst viktigt att reformera det östliga partnerskapsinitiativet. Vi lever i en hypersnabb verklighet där många möjligheter går förlorade för alla.

EU som regional aktör spelar en betydande roll i Georgiens utrikespolitiska prioriteringar. EU bör vara mer delaktigt i länderna i det östliga partnerskapet. Framför allt måste den associerade ordförandeskapstrion stimuleras och engageras mer genom olika kopplingar till EU.

Ungdomar bör involveras mer i det östliga partnerskapets framtid. De bör höras om det östliga partnerskapets framtidsutsikter och utmaningar. Georgiens regering bör beakta ungdomarnas idéer och vision när det gäller Europas framtid och i allmänhet EU i Georgien.

EU måste försvara sina prodemokratiska värderingar och inte vända sig tillbaka till andra länder. Nato bör förbli en stark försvarsmekanism men endast användas för att upprätthålla fred och säkerhet inom sina gränser. Som vi har sett kan det finnas skillnader i intressen mellan väst och länder som Polen och Ungern. Det är oacceptabelt att regioner inte främjar europeiska värderingar. EU:s lagstiftning måste utvidgas och tillämpas överallt i EU för att undvika diskriminering. Starka allierade är en god tillgång och EU bör sträva efter att stärka förbindelserna med USA och Kanada. I en perfekt värld bör alla länder med samma värderingar och attityder förbli enade.

Europa släpar efter, vi måste erkänna det, EU har hyrt ut avgången.
Samtidigt som den förenade staten har upprätthållit sin styrka i flera år och bibehållit sin överlägsenhet, särskilt den digitala
De har blivit oumbärliga (Gafa är det perfekta exemplet! )
Under denna tid tog Kina sin tid och ökade stadigt sin makt och gjorde så småningom det oundvikligt, särskilt för industrin.
Europa har ”knappt” gjort något.
Under covid-19-krisen gjorde den det möjligt för länderna att göra sin regnbåge till sin sida i stället för att centralisera skapandet av vaccinet och fastställa regler för att bekämpa sjukdomen.
Ännu värre är vi beroende.
Europa ville att denna bas skulle bli en makt som skulle kunna konkurrera med den dåvarande staten.

Vi måste vända den långsiktiga inriktningen på inrättandet av ett europeiskt socialt nätverk med en ekonomisk grund för att förhindra ekonomisk inblandning från andra länder. Och ingående forskning om hur Europa kan göras till ett forum som kan konkurrera med den globala makten utan att vara helt beroende av andra, och att Europa kan kommunicera med jämlikar.

INKLUDERANDE RAPIDA A BALCANILOR
SCHENGENSTABILISERANDE CU RO SI BG
SOMAJ UNITAR CA BANI IN UE.. CORELAT PONDERAT
ARMATA SI SEF DE STAT UE
SNABBT

Vi ser en intensifiering av den globala konfrontationen mellan USA och Kina. På kort eller lång sikt kommer vi att ha ett nytt kalla krig. Men om EU inte behöver agera villkorslöst på den amerikanska sidan i en sådan situation, som vi också har skillnader med, måste EU slutligen agera enat externt! Därför måste det finnas en verklig europeisk utrikesminister som kan fastställa övergripande riktlinjer på nationell nivå och vara ansvarig inför Europaparlamentet. EU kan då vara en global makt på lika villkor.

Det är angeläget att EU harmoniserar sitt rättssystem och genomför en ny förordning om utländska investeringar. Utländsk som i ”länder utanför EU”, särskilt när det gäller Kina. EU:s ram för granskning av utländska direktinvesteringar skyddar inte viktiga europeiska tillgångar och skyddar den kollektiva säkerheten i tillräckligt hög grad. EU har alltid varit öppet för utländska investeringar, särskilt utländska direktinvesteringar, och det är dags att ompröva denna ståndpunkt. De är en nödvändig faktor för ekonomisk tillväxt och en positiv dynamik. Bristen på ordentlig reglering och begränsning kan dock bli ett hot mot den nationella säkerheten. Låt oss ta Kinas exempel. Våra handelsförbindelser med Kina är obalanserade, eftersom utländska investerare på Kinas marknader står inför betydande restriktioner, medan kinesiska investerare har nästan fritt tillträde till EU-marknaden. I projektet ”Belt and Road” gjorde till exempel kinesiska statsägda företag förvärv av hamnar i Spanien, Italien och Grekland under de senaste åren. Kinesiska statliga företag kontrollerar nu en tiondel av all hamnkapacitet i Europa. Många andra exempel kan ges, t.ex. ett kinesiskt företag som köper ett enormt territorium i ett landsbygdsområde i Frankrike, vilket hindrar lokala jordbruksföretag från att överleva. Granskningsmekanismen bör inte bara beakta om den utländska investeringen skulle kunna påverka EU:s inre marknad, utan även om den påverkar någon medlems nationella säkerhet. Mekanismer bör införas för att återvinna vissa tillgångar (t.ex. Hamnarna). En CLAR LIST över europeiska tillgångar av nationellt intresse och intresse för EU bör inrättas för att tillhandahålla en tydlig rättslig ram. Det är bra att ha en stark utrikespolitik och har en stark position att möta Ryssland eller Vitryssland, men det är ett strategiskt misstag att låta en utländsk mäktig stat på ett intimt sätt köpa in sin väg in i EU.

Europeiska utrikesminister

Europeiska armén: Minska kostnaderna och förbättra strejkkraften

Öka utvecklingsbiståndet och utvecklingssamarbetet
— Handelsavtal endast med länder som respekterar EU:s värderingar: använder ekonomisk makt och sänker inte våra standarder.
— Bli en starkare aktör i internationell diplomati/konfliktsituationer: börja med COP26.

Hej

Jag tror att ett antal människor tror att Europeiska unionen i dag håller på att tappa fart. Med USA:s hegemoni och Kinas allt starkare agerande på den internationella arenan verkar Europa svagt eller bräckligt. Jag vill därför se Europeiska unionen ”öka den andra hastigheten” så att den kan fatta beslut snabbare och mer enhälligt. Att se mer AMEM att spela är på några sätt bara en roll på den internationella arenan.

Jag tror att Europa behöver en europeisk armé.

Främja produkter som tillverkats i Europa.
Detta kommer att förbättra handeln.

vi behöver en europeisk armé.
Olika kulturer, förbättring av militär teknik, starkare. Mer intelligens, med olika armé i varje land, jag ser inte den...

EU bör straffa de länder i EU som inte bryr sig om delaktighet och grundläggande mänskliga rättigheter, utan också bör ge dem förhandsanmälan och tid för att ändra sina lagar. EU bör också sträva efter att växa tillsammans med länderna i unionen och främja produkter som framställs i EU. En
annan sak vi behöver är att stödja unga vuxna som vill flytta från ett land i EU till ett annat land och att stödja ungdomar i allmänhet.

Europeiska solidaritetskåren (Erasmus +) är volontärprojekt för över 30 personer från länder utanför EU (särskilt för grannländer. Att integrera EU, EU:s värderingar och perspektiv, eftersom de kommer att bestå av lärare och ledare för den framtida generationen.
Det är främst viktigt för EU:s kandidatländer eller grannländer.

1.Utbildning är en exceptionell viktig aspekt av våra liver.Före det att röra sig framåt och utvecklas som ett Europa (som ett Europa), tecknar sig för vad som förenar US.Med andra ord, vad är vår gemensamma historia? Min idé är att det bör finnas ett gemensamt skolämne som lärs ut i alla europeiska skolor om EU:s historia och dess bidrag till den moderna världen. Skälet till att vi anser att det är viktigt är att både i Grekland och i andra länder inte är så märkbart att EU:s närvaro i våra vardagsliv är lika märkbar som den erbjuder. Med tanke på att vi får kunskap om det och hur det fungerar kan vi bli framstående av den framtida generationen.
2.Europa behöver sin egen armé. Varje land där en enskild armé hörs är inte lika effektivt som en europeisk armé.

Ha en gemensam internationell ståndpunkt. Ja som intar EU:s medlemsstaters ståndpunkt men försöker nå samförstånd som ska uttryckas av alla. E.u. bör föregå med gott exempel genom att skapa en modell för förvaltning av fastigheter som balanserar hälsa, utbildning, lagstiftning och vi kommer att vara för alla dess medborgare.

Jag vill att vi ska ha mycket säkerhet i framtiden. Det finns allt fler människor på vår planet, så vi kan hoppas på fler problem. Jag skulle vilja att försvaret utvecklas i EU-länderna, men att man alltid hjälper människor utanför EU. Om en naturkatastrof inträffar bör landet omedelbart få stöd från EU-fonder och skicka nödvändiga förnödenheter. Jag skulle vilja att EU koncentrerar sig på att försvara EU:s medlemsstater, men inte på att hjälpa länder som behöver hjälp.
Andrija ŠUŠNJAR 3.c

Vad vill du att framtiden ska se ut?
Vi vill se till att den internationella säkerheten stärks i framtiden för att förebygga konflikter. Vi vill att EU ska vara effektivt och proaktivt med sina styrkor och aktivt främja fred och få slut på konflikter. Vi vill också att alla länder i Europeiska unionen ska vara lika sammanlänkade, inte bara de stora.
Ana Lovrinčević och Mariata Brničević

Säkerhet OCH DEFENSE
Säkerhet och försvar är EU-ländernas skyldighet. Medborgarna ställer sig positiva till idén om att EU ska bli ansvarigt för säkerheten i medlemsstaterna. Det finns möjlighet att inrätta en europeisk försvarsunion. Säkerhet och försvar är mycket viktiga komponenter för EU:s framtid. Jag anser att EU bör ha ett mutalt försvar och ett självförsvar så att det kan lösa missförstånd på ett effektivare sätt och ta hand om varje individ på ett bättre sätt. Säkerheten bör garantera att människor vid gränserna behandlas och kontrolleras för att förhindra import av farliga och förbjudna ämnen, särskilt vid gränserna mellan EU:s medlemsstater och länder som inte tillhör EU.

Jag anser att EU:s medlemsstater bör ha en viss grad av autonomi gentemot tredjeländer. Vi bör obehindrat passera gränserna genom EU, medan passagerare från länder utanför EU naturligtvis skulle tillåtas resa in, men med större kontroller. Alla människors rättigheter bör förankras i alla EU-länder. Den bör vara väl definierad och kontrollerad i alla områden. Stränga påföljder bör införas för kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter och behov.

Vi anser att Europeiska unionens medlemsstater bör hjälpa varandra och länder som inte ingår i unionen och som drabbas av naturkatastrofer, sjukdomar och fattigdom. De bör samarbeta med varandra och uppmuntra deras utveckling. Tolerans och samhällskänsla leder till en bättre och ljusare framtid.

Utrikespolitik och mänskliga rättigheter är ett mycket komplext ämne. Detta inbegriper frågan om migranter. Å ena sidan vet vi alla vad som händer i Afghanistan och Syrien, hur många människor flyr sina hem för att söka ett bättre och fredligare liv i Europa. Kvaliteten på människor är att de är villiga att hjälpa andra i nöd och det är vad Europa har försökt göra under de senaste åren. Å andra sidan förändrar migranternas massinträde i Europa den etnografiska bilden. De sprider till Europa sina traditioner och sedvänjor som skiljer sig avsevärt från de europeiska. På grund av ökad arbetslöshet och analfabetism bor de oftast i mycket fattiga områden där förhållandena är omänskliga. Deras mål är att bryta in i de utvecklade länderna i Europa. Frågan uppstår varför migranter inte närmar sig länder som i högre grad liknar deras kultur som Qatar och Saudiarabien.

Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) är en integrerad del av EU:s utrikespolitik. Genom sina militära insatser och civila uppdrag har EU bidragit till regional och global stabilitet. Sedan den inrättades har GSFP reagerat på det föränderliga regionala säkerhetssammanhanget. Den har spelat en nyckelroll i krishanteringen i EU:s omedelbara och vidare grannskap, men den är också en viktig del av EU:s bredare strategi för att skydda Europa och bygga upp kapacitet. Även om Lissabonfördraget har befäst EU:s krishanteringsapparat har EU:s globala strategi satt en ny ambitionsnivå för EU:s försvar. Utöver den gemensamma säkerhets- och försvarspolitikens operativa roll i EU:s integrerade strategi för kriser betonas i EU:s globala strategi behovet av att EU blir en mer kapabel och effektiv försvarsaktör. Initiativ som Europeiska försvarsfonden, den samordnade årliga försvarsöversikten och mer enhetlig finansiering av EU:s insatser och insatser för kapacitetsuppbyggnad syftar alla till att stödja EU:s strategiska oberoende och den europeiska försvarstekniska och försvarsindustribasen. Det finns en stark koppling mellan vad som händer utanför EU och säkerheten i Europa. I en snabbt föränderlig värld har säkerhetsutmaningarna blivit mer komplexa, flerdimensionella och flytande. Inget EU-land kan möta dessa hot på egen hand. När det gäller säkerhet är alla medlemsstaters intressen oupplösligt förbundna med varandra. EU har gjort säkerhet till en prioritering i sin globala strategi och har under de senaste åren arbetat för att skapa förutsättningar för ett närmare samarbete mellan medlemsstaterna i försvarsfrågor. Stora framsteg har gjorts – mer arbete kommer att konsolidera det. Den säkerhet som EU tillhandahåller är mycket viktig för vår framtid. Vi vill inte vara rädda nu, som barn, för vad som kommer att hända senare, så när vi studerar allt som görs i denna fråga är vi mycket nöjda eftersom vi ser att de strävar efter en bättre framtid.
Petra Ugrin i Zara Mužinić

Trenderna när det gäller befolkningstillväxt, migration, utbildning, fattigdomsnivåer, kvinnors egenmakt, urbanisering, teknisk utveckling och mer kommer att i grunden forma de mänskliga rättigheternas framtid. Om vi blickar framåt kommer världen säkerligen att vara mer urban, välutbildad och bättre uppkopplad. Migration från landsbygden kommer att stimulera stadstillväxten, men migranterna kommer också att passera gränserna.
Klimatförändringarnas effekter på de mänskliga rättigheterna – tvångsförflyttningar, ökande svårigheter att få tillgång till grundläggande förnödenheter och hot mot livet. Det är troligt att det finns en ständig spridning av situationer där människor som utgör ett hot kan dödas i stället för att gripas.
När det gäller demografiska frågor är kanske den mest betydande fördubblingen av befolkningen som lever i slumområden.
Framsteg inom utbildning (även efter grundskolan), en växande medelklass och bättre tillgång till information och kommunikationsmedel skulle kunna tyda på större egenmakt för enskilda personer. Detta skulle kunna förbättra den individuella förmågan.
Urbaniseringstendenser kan ytterligare öka intresset för mänskliga rättigheter och människors förmåga att organisera sitt försvar av sina rättigheter samt öka migrationen.
Josipa Domikulic i Katja Marinkovic

Du kommer att uppmanas att diskutera ett alternativ mellan större investeringar i migration (A) och försvar (B) snarare än i sammanhållning (D) och jordbruk (E) (eller på annat sätt). Detta kommer att visa medborgarskap eller fokusera på vad EU prioriterar: A) Ett Europa som utgör en kritisk massa i globala frågor (migration och försvar), B) Ett Europa som främjar intern solidaritet och omfördelning av
Lea
Mikulić Mihael
Prince Gabrila Koštić
Marija Budić Leto
Ana Bilokapić

Du kommer att uppmanas att diskutera ett alternativ mellan fler investeringar för att stärka euroområdet (C) (19 medlemsstater) i stället för att investera mer i ungdomars rörlighet (H) i alla 27 medlemsstaterna.

Detta kommer att visa medborgarnas entusiasm om vad som är mest angeläget i EU:
A
) Stabilisera, stärka och fördjupa integrationen inom euroområdet, vilket gör det öppet för andra att ansluta sig, men utan rädsla för ett Europa med 2 hastigheter.

Skapa en europeisk identitet mellan alla 27 medlemsstater och investera i framtida generationers rörlighet med EU som helhet.
Antonia Lea Knežević

Att medborgarna har rätt barn bör få mer kreativ utbildning.

EU måste kontrollera freden i världen

Luka Kulić och Antun Tomašević

Min idé är att förbättra kommunikationen mellan världen och EU

Moje mišljenje je da moramo poboljšati Komunikaciju EU s ostatkom svijeta.

EU måste fortsätta med Od vas će se tražiti da razgovarate o alternativi između Više ulaganja u Jačanje eurozon (C) (19 država članica) umjesto ulaganja Više u mobilnost mladih (H) u svih 27 država članica.

Till će otkriti orjentacije građana o onome što je hitnije u EU-u:

Stabilizirati, ojačati i produbiti integraciju unutar eurozone, ostavljajući je otvorenom za ostale da se pridruže, ali bez straha od Europe s 2 brzine.

Stvoriti Europski identitet među svih 27 država članica, ulažući u mobilnost budućih Generacija sa cijelom EU.